Arbetslivet för en vuxen med NPF-diagnos

Ann Bäckman Barbäck, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, möter vuxna med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) som länge kämpat med att få ett fungerade liv och där hon får vara med och stötta dem i rätt riktning. Hur är det att leva med en NPF-diagnos och komma ut i arbetslivet – eller om man redan har ett jobb? Vad kan man behöva för stöd?‍

Vad kan patienter bära med sig för oro, förväntningar och förhoppningar inför arbetslivet?

– Den gemensamma känslan hos patienterna jag möter är att alla vill hitta sammanhang där de får komma till sin rätt och få lyckas, och känna sig nöjda med att de får bidra på olika sätt. Jag ser att unga som har varit odiagnostiserade under sin skoltid ibland bär med sig negativa erfarenheter av att de haft svårt att klara sina studier och de har fått kämpa mycket, vilket lett till låg självkänsla och dåligt självförtroende. De kan vara rädda att pröva nya saker och utmaningar för att de ofta känt att de misslyckats eller att de fått kämpa mycket för att lyckas. De här erfarenheterna kan de ta med sig när de ska ut i arbetslivet eller studera på högskola. Sedan finns det de som lever med autism som kanske har haft lätt med studierna men haft svårigheter att trivas och känna sig bekväma i det sociala sammanhanget – även det kan leda till negativa erfarenheter av missförstånd och utanförskap till arbetslivet, säger Ann.

Ann fortsätter:
– Hur patienter blir bemötta av sin arbetsgivare beror nog mycket på den chef man har och ledningens förhållningssätt, inställning och värdegrund. Min erfarenhet är dock att det oftast går bra när patienter berättar för sin chef och sina kollegor efter att de fått en diagnos.

Går det att ge några råd till patienter?

– Det är svårt att ge generella råd till patienter eftersom behoven är väldigt individuella och beroende av vilken arbetssituation de har eller kommer befinna sig i. Många saker spelar in såsom personlighet, temperament, resurser, styrkor och grad av funktionsnedsättning.

Patienter som fått diagnos kan behöva tid att lära sig mer om sig själva och hur diagnosen påverkat dem, samt hur de kan hitta nya sätt att förhålla sig till sig själva. Det kan finnas ett stort behov av att lära sig mer om kompensatoriska strategier kopplade till funktionsnedsättningen eller kanske pröva psykopedagogiska insatser. Det kan i vissa fall vara lämpligt att genomgå medicinsk och/eller psykoterapeutisk behandling. Efter utredningen kan flera olika känslor uppstå och processen upplevs många gånger som smärtsam, sorgsen och förstås även väldigt hoppfull. En sak är dock alltid säker: den nya diagnosen leder till ökad självförståelse och förbättrade möjligheter till att få hjälp och välriktade insatser, förklarar Ann.

Råd och stöd i hem- och arbetsmiljö kan bestå av följande:

• Tydliga scheman, goda rutiner och struktur kring uppgifter.
  
• Yttre stöd med igångsättning, genomförande och avslut av uppgifter.
  
• Kortfattade och tydliga instruktioner.
  
• Större uppgifter delas upp i mindre enheter.
  
• Förutsägbarhet och tydlighet i vad som förväntas.
  
• Påminnelser och minnesstöd (exempelvis genom appar och hjälpmedel).
  
• Korta arbetspass med regelbundna, gärna schemalagda pauser och tid för återhämtning.
  
• Möjlighet att minska distraktioner och mängden intryck genom att till exempel få möjlighet att sitta avskilt vid vissa arbetsuppgifter eller studier.
  
• Rutiner kring kost, träning och sömn är bra för alla men är av särskilt stor vikt om man har en neuropsykiatrisk diagnos. Regelbunden träning kan minska rastlöshet och förbättra koncentration. Pulshöjande träning har också visat sig ge goda resultat vid nedstämdhet och depression.
  
• Kontakt med arbetsterapeut kan vara ett alternativ för att hitta strategier i vardagen för bland annat struktur och planering. Arbetsterapeut kan även skriva ut kognitiva hjälpmedel vid behov.

Kom ihåg!

• Med diagnos inom autismspektrum har man rätt till insatser enligt LSS (Lag om Stöd och Service). Se kommunens hemsida för mer information.
  
• Det finns möjlighet att få särskilt stöd på Arbetsförmedlingen när man har en neuropsykiatrisk diagnos.

‍

Boktips

Katarina A. Sörngårds bok “ADHD-hjälpen: för ett liv i balans”, 2014

Lotta Borg Skoglund och Martina Nelssons “ADHD på jobbet: Om forskning, hjärnan och strategier”, 2022

Katarina A. Sörngårds “Autismhandboken: strategier för ökad livskvalitet”, 2018

För mer information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar rekommenderas hemsidorna www.attention.se, autismforum.se och autism.se
‍

Vill du boka ett bedömningssamtal för ditt barn/ungdom eller dig själv?

Ladda ner och gör en egenanmälan för barn

Ladda ner och gör en egenanmälan för vuxen‍‍
‍

Är du intresserad av att veta mer om hur en neuropsykiatrisk utredning går till eller söker du svar på någon annan fråga?  

Vi har samlat svaren på många av de vanligaste frågorna kring NPF-utredningar, diagnoser och svaren på dessa. Du hittar även information om Bonliva Care, hur vi arbetar och vad du som patient kan förvänta dig.