Fredrik Oja-Mikulska
Fredrik Oja-Mikulska
Hur kan föräldrar börja planera och tänka inför skolstarten i höst? Fredrik Oja-Mikulska, legitimerad psykolog på Bonliva Care, delade tidigare med sig smarta tips för hur du som förälder till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan tänka inför sommarlovet. Han ger nu 4 tips för att underlätta inför skolstarten.
En återgång till skolan skiljer sig åt beroende på om det är första dagen i en ny skola eller om det är en återgång till en sedan tidigare bekant skola. Det som är gemensamt är behovet av förutsägbarhet. För många barn med NPF behövs ofta extra förberedelse och tydlighet och någonting som hjälper med detta är rutiner. Jag har samlat fyra tips som kan hjälpa dig och ditt/ert barn inför skolstarten men även under skoltiden.
1. Förutsägbarhet och tydlighet
Sju frågor
Jag brukar jobba med de här sju frågorna som fungerar som hjälp för att skapa förutsägbarhet och tydlighet för barnet och föräldrar:
- Vad ska jag göra?
- Var ska jag vara?
- Vem ska jag vara med?
- Hur länge ska det hålla på?
- Vad kan hända sen?
- Vad behöver jag ha?
- Varför ska jag göra det?
Utforska frågor och oro som kan uppstå
Vad barnet behöver veta innan skolstart berättar de ofta med frågor, men för vissa framträder detta mer i form av oro. Vilken form det än tar är det viktigt att vara nyfiken och utforska i frågorna eller oron. Lägger du/ni märke till att du/ni tycker att det är oklart vad som kommer att hända vid skolstart och under hösten, då kan det vara bra att ta kontakt med skolan, eller lärare, för att prata om hur det kommer att se ut och fungera. Kanske behöver barnet även göra ett besök till skolan innan skolstart.
Utforska barnets intressen
Att lära sig är kul och nyfikenhet är en stark drivkraft. Men att försöka lära sig på sätt som inte passar en kan vara väldigt utmanande, särskilt om det inte är det minsta intressant! Motiverande för lärande är ofta intresse och en konkret applicering av kunskapen. Ställ gärna frågorna:
- Vad har ditt/era barn för intressen?
- Vad vill den lära sig mer om?
- Hur lär den sig bäst?
- Genom att höra, se, observera, testa själv?
2. Kommunikation med skola
Kommunikation mellan skola och dig eller er som föräldrar är viktig för barnets trygghet i skolan. Hur ser din/er kontakt ut med skolan? Känner du dig som förälder trygg med skolan och personalen? Tyvärr har inte alla skolor resurser att möta upp alla barns behov men en fungerande kommunikation mellan föräldrar och pedagoger hjälper långt med den trygghet barnet behöver i skolan.
Jag brukar även rekommendera kontakt med föräldrar till klasskamrater för en större möjlighet att se skolans svårigheter och styrkor samt för att slippa känna sig ensam i kritik eller beröm.
3. Vilket stöd finns?
Elevhälsa
Alla skolor har en elevhälsa där bland annat specialpedagog, kurator, psykolog, läkare och sjuksköterska ska ingå. Många barn med NPF har behov av extra stöd eller anpassningar i skolan och elevhälsan är de som ska besitta kunskap kring hur detta kan och bör ske. För att förstå vad barnet behöver för stöd eller anpassningar behöver dock barnets skolsituation och pedagogiska behov kartläggas. Stöd och anpassningar ska alltid utvärderas för att förstå om insatsen fungerar och detta görs via åtgärdsplaner, där insatser formuleras och följs upp regelbundet.
Skilj på fritid och skola
För många barn med NPF är det viktigt att skilja på fritid och skola, och av den anledningen kan det vara viktigt att läxor inte följer med hem. För barn som inte erbjuds läxhjälp på skolan, och som har läxor som en del av sin undervisning, är det viktigt att du som förälder kommunicerar med lärare om vad det är för läxor som barnet får med sig och om det finns möjlighet att anpassa dem. Därefter kan du som förälder planera in när och hur de ska göras i hemmet utifrån de sju frågorna som listades innan ovan.
4. Skolfrånvaro
Mycket kan gå rätt och mycket kan gå fel i skolan och livet. Men är det så att ditt/ert barn börjar påvisa svårigheter i att gå till skolan är det viktigt att vara tidigt ute för att förhindra en problematisk skolfrånvaro. Har barnet en hög frånvaro, även om den är giltig, bör elevhälsan alltid kopplas in för att följa ditt/ert barns kunskapsutveckling och behov.
Steg 1 – Kontakt med skolan
- Hur ser skolan på barnets frånvaro och i vilken mån kan de hjälpa och stötta i att barnet ska kunna ta sig till skolan?
- Hur kan ni som föräldrar arbeta tillsammans med skolan? I detta är kartläggning alltid oerhört viktig.
- Hur kan vi förstå vad barnet behöver för att vilja komma till skolan, och vad kan det vara som driver den bort från skolan?
Steg 2 – Kontakt med vården och kommunen
Om frånvaron fortsätter trots insatser, är att vända sig till Primärvård eller Barn- och ungdomspsykiatrin för professionellt stöd. Många kommuner har även ett skolsocialt team som arbetar med att hjälpa barn som hamnat i en problematisk skolfrånvaro.
Läs- och länktips
Lotta Borg Skoglund & Martina Nelsons bok "Svart bälte i föräldraskap", kapitel 5 och 6, om sömn och skolfrånvaro.
Ross Greenes bok "Vilse i skolan"
Föreningen Attention erbjuder råd, stöd och utbildningar för personer med NPF och anhörig till någon med NPF
https://attention.se/leva-med-npf/i-skolan/for-foraldrarna/
Föreningen Autism- och Aspergerförbundet som har lokalföreningar som organiserar olika former av aktiviteter för personer med diagnos och för deras anhöriga
https://www.autism.se/skola-och-sysselsattning/skola/
Du är alltid välkommen att höra av dig till oss om du har frågor
Telefon
076-000 27 70
E-post
mottagning@bonlivacare.se
