Jaana Salla
Att leva med en ADHD-diagnos kan påverka hela ens liv. Hur man fungerar i relationer, formar sin vardag och hanterar arbetslivet. Ann Bäckman Barbäck, legitimerad psykolog och psykoterapeut, möter vuxna som länge kämpat med att få ett fungerade liv och där hon får vara med och stötta dem mot rätt riktning: “Upplever du att dina svårigheter har en negativ funktionspåverkan i din vardag, då kan det vara rätt läge att uppsöka vård. En diagnos öppnar dörrar.”
Vilka möter du på mottagningen?
På mottagningen möter jag alla möjliga personer, allt från unga vuxna som inte klarat av gymnasiet och som har haft fortsatt svårt att läsa upp betygen. De saknar behörighet för att komma in på högre studier och det ger enorm stress i vardagen. Jag träffar även ofta föräldrar som känt igen sig själva när deras barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning. Sedan är det många som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden eller som upplever att de behöver kämpa mer än andra för att klara av arbetslivet – de jämför helt enkelt sina utmaningar med andras. Jag träffar många patienter som lever med en stark känsla av att inte räcka till och som har en sämre självkänsla som utvecklats redan från skolåldern.
När brukar patienter genomgå en neuropsykiatrisk utredning?
Det finns några vanligt förekommande situationer då en neuropsykiatrisk utredning kan bli aktuell. Gemensamt för många av de jag träffar är att de länge försökt förstå varför de alltid behövt kämpa mer än andra och som börjat spegla sig i människor med liknande svårigheter som de själva. Det är inte ovanligt att i samband med att egna barn utreds för NPF att man ser likheter och svårigheter att man då tar steget att själv söka hjälp. Det brukar vara första steget till att uppsöka psykiatrin.
Psykiska besvär och samsjuklighet
Patienterna jag möter har ofta utvecklat och levt länge med psykiska besvär som utmattning, ångest eller depression. Då har övriga vårdinsatser inte riktigt hjälpt eller behövts kompletteras med en neuropsykiatrisk utredning. Symtomen utvecklas om man länge har känt att man saknat förmågan att följa de förväntningar som finns runt omkring en. Man märker att man får anstränga sig än andra med att hålla tempot och/eller den koncentration som krävs i vissa miljöer. I dessa lägen kan patienten själv – eller en utomstående – börja peka mot andra svar om varför måendet är som det är. Att få påbörja en utredning kan då vara ett viktigt första steg mot att sedan kunna få rätt behandling, som till exempel psykoedukativa (pedagogiska och lärande) insatser, läkemedel och/eller psykoterapi.
Samsjuklighet är också något som är vanligt hos personer med neuropsykiatrisk diagnos, vilket betyder att annan psykiatrisk problematik eller beroendesjukdom kan finnas med i bilden, exempelvis bipolär sjukdom eller alkoholberoende. Samsjuksjuklighet innebär att man inte bara har en diagnos utan flera.
Förändringar i hemmet
Svårigheterna blir ofta tydliga i relationer där den ena partnern, utan diagnos, ofta får ta på sig att agera projektledare i hemmet, vilket inte sällan leder till slitningar. Svårigheter kan också bli särskilt tydliga efter att man skaffat barn och livet ställer helt nya krav på organisering, tidseffektivitet och struktur. Många vuxna som söker utredning har nyligen blivit föräldrar och vet inte hur de ska få tiden att räcka till och vardagen att gå ihop.
Anhörig utreds eller lever med svårigheter
Ibland väcks funderingar kring möjlig neuropsykiatrisk diagnos när man känner någon annan som gått i de tankarna och genomgått utredning och behandling. Många jämför sig med sina syskon och vänner som antingen själva utretts eller som tvärt om saknar de svårigheter man själv lever med. När medvetenheten och kunskapen ökar om diagnoser blir det betydligt lättare att själv relatera till olika svårigheter man upplever i vardagen.
Hur går en utredning till?
Utredningens upplägg varierar beroende på de frågor som behöver besvaras, det vill säga vilka diagnoser som misstänks, och på vem som utför själva utredningen. Gemensamt för alla läkare och psykologer är att de alltid arbetar evidensbaserat och i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer gällande neuropsykiatriska utredningar.
Hos läkaren utreds bland annat patientens sjukdomshistoria, eventuella sjukdomar inom familjen samt vilka svårigheter som finns vid tiden för utredningen. Även en kroppslig undersökning genomförs där bland annat reflexer, ögonrörelser och balans testas.
Vid psykologbesöken blir patienten intervjuad och får utföra olika psykologiska test. Även anhöriga intervjuas och journalhandlingar från tidigare vårdkontakter gås igenom.
När all information om patienten inhämtats görs en gemensam bedömning av läkaren och psykologen. Diagnoser bekräftas eller utesluts och läkare n och psykologen enas kring rekommendationer. Därefter återges alla resultat och rekommendationer till patienten.
Läs- och länktips
Är du vuxen och misstänker ADHD-diagnos?
Misstänker du att du har en neuropsykiatrisk diagnos så kontakta din vårdcentral. Efter bedömning på vårdcentralen skickas en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, förutsatt att utredningsbehovet bekräftas.
Vill du boka ett bedömningssamtal direkt hos Bonliva Care?
Gör en egenanmälan genom att ladda ner denna blankett.
Lever du med psykisk ohälsa och undrar vart du kan vända dig?
Vi har samlat ett flertal stödlinjer i denna broschyr. Du kan även ladda ned broschyren som PDF.
Är du intresserad av att veta mer om hur en neuropsykiatrisk utredning går till eller söker du svar på någon annan fråga?
Vi har samlat svaren på många av de vanligaste frågorna kring NPF-utredningar, diagnoser och svaren på dessa. Du hittar även information om Bonliva Care, hur vi arbetar och vad du som patient kan förvänta dig.
